1. En måltid med låg miljöpåverkan

Vår matproduktion påverkar miljön på många olika sätt. Den första version av PLATE-principerna fokuserar på följande miljöaspekter:

• Klimatpåverkan från livsmedelsproduktionen orsakad av utsläpp av växthusgaser från mark, djur, gödsellager,energianvändning med mera.
• Förlust av biologisk mångfald från avskogning i tropiska regioner och förlust av traditionella jordbrukslandskap i Sverige, samt användning av bekämpningsmedel.
• Utarmning av naturresurser med fokus på ohållbar vattenanvändning och ohållbar nyttjande av hav och andra vattendrag.

2. En hälsosam måltid

I denna första version av PLATE-principerna har vi fokuserat på följande hälsoutmaningar:

• Överkonsumtion av energi som leder till övervikt och fetma vilket är ett stort folkhälsoproblem.
• Brist på fibrer kan leda till viktuppgång, blodsockersvängningar och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar samt typ 2-diabetes. Det påverkar också tarmhälsan negativt genom att rubba balansen i tarmfloran och öka risken för inflammation.
• De flesta svenska äter alldeles för litet frukt och grönsaker. En ökad konsumtion ökar intaget av fibrer, vitaminer och mineraler.
• Att äta för mycket salt kan höja blodtrycket, vilket ökar risken för hjärt-kärl sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Det kan också belasta njurarna, bidra till benskörhet och i vissa fall leda till vätskeansamling och svullnad.

3. En måltid som bidrar till livsmedelsberedskap

Måltidsverksamhet är en så kallad samhällsviktig verksamhet. Den så kallade ”ansvarsprincipen” är grundläggande inom beredskapsarbetet och den innebär att det är den som normalt sett har ansvar för en viss verksamhet som också ansvarar för verksamheten i kris. Det innebär att kommuner och regioner som ansvarar för offentliga måltider, även ansvarar för måltider vid en eventuell kris 37. Hur en måltid praktiskt kan och bör bidra till ett robust och resilient livsmedelssystem är något som ska undersökas inom PLATE. Kunskapen inom detta område är inte alls lika vedertaget som inom miljömässig hållbarhet och hälsa när det gäller just måltiden. Därför är principerna inom detta område ännu inte konkretiserade utan det kommer vi behöva arbeta vidare med i forskningsprogrammet. För att utforma första versionen PLATEprinciperna för hur en måltid kan bidra till beredskap har vi utgått från det arbete som gjorts av Livsmedelsverket kring livsmedelsberedskap och som fin s sammanfattat i en Beredskapshandbok 38.

4. En måltid som uppskattas av många

För att en måltid ska vara hållbar, hälsosam och bidra till ökad livsmedelsberedskap, räcker det inte med att den uppfyller teoretiska närings- och miljökriterier. Den måste också vara praktiskt genomförbar och uppskattad av dem som ska äta den. Måltiderna måste vara attraktiva, välsmakande och uppskattas av de fl sta. Smak, utseende, mättnad och matglädje är avgörande faktorer för att nya måltider ska accepteras och bli en naturlig del av vardagen. Det gäller särskilt när man introducerar råvaror, tekniker eller sammansättningar som skiljer sig från vad människor är vana vid. Matgästernas upplevelse måste därför vara en central del i arbetet med hållbara och hälsosamma måltider som bygger beredskap.

En viktig PLATE-princip är således att måltiden uppskattas av många. Att maten är god är naturligtvis centralt för detta men mycket mer bidrar till en uppskattad måltid. Utöver det kulinariska innehållet bidrar även måltidens sammanhang, såsom sällskap, miljö och atmosfär, till upplevelsen. När dessa faktorer är i balans skapas en positiv helhetsupplevelse som inte bara tillfredsställer hunger, utan även främjar välbefinnande och ocial samvaro.

I PLATE kommer vi tillsammans med våra partners utforska vad detta kan innebära för kommande versioner av PLATE-principerna.