Rapport – Vem tjänar pengar på maten?

Frågor och svar om konkurrens och lönsamhet i den svenska livsmedelskedjan

Är det matjättarnas höga vinster som driver de höga matpriserna?

Nej, det stämmer inte. Rörelsemarginalerna längs hela livsmedelskedjan är generellt sett små, vanligtvis några procent av försäljningen. I ett tankeexperiment där ingen aktör hade några marginaler alls skulle livsmedelspriserna som mest kunna sjunka med omkring 5 procent. De svenska matpriserna förklaras alltså inte av att aktörerna tar ut höga påslag. För att pressa priserna ytterligare skulle effektiviseringar eller lägre råvarupriser krävas, inte omfördelning av vinster.

Vem tjänar egentligen bra i livsmedelskedjan?

Bilden varierar kraftigt. Jordbruket går i genomsnitt back när lantbrukarnas egna arbetskostnader räknas in: rörelsemarginalen har legat under noll under långa perioder. Livsmedelsindustrins lönsamhet har försämrats ytterligare sedan 2022. Dagligvaruhandeln sticker ut: trots låga rörelsemarginaler ger en hög omsättningshastighet en avkastning på investerat kapital som ligger klart över genomsnittet för svenskt näringsliv. ICA framstår genomgående som den mest lönsamma aktören.

Fungerar konkurrensen i den svenska dagligvaruhandeln?

Det finns skäl att ifrågasätta det. Tre kedjor (ICA, Axfood och Coop) kontrollerar ungefär 90 procent av marknaden. Konkurrensverket har identifierat strukturella problem: hög marknadskoncentration, inlåsningseffekter via avtal och etableringshinder som försvårar nyetablering. Den stabilt höga kapitalavkastningen i dagligvaruhandeln väcker frågan om den beror på effektivitet, eller på att kedjorna helt enkelt inte möter tillräckligt hård konkurrens.

Steg matpriserna mer än kostnaderna under inflationsåren 2022–2023?

Här råder det ovanligt nog delade meningar mellan svenska myndigheter. Konkurrensverket fann att butikspriserna steg mer än vad kostnadsutvecklingen i tidigare led motiverade, vilket tyder på att handeln tog ut högre vinster när priserna generellt steg. Konjunkturinstitutet kom 2026 med en annan metod till motsatt slutsats: att prisökningarna drevs av stigande kostnader snarare än höjda påslag. Att två myndigheter kan granska samma period och nå olika slutsatser speglar en viktig kunskapslucka: det saknas tillräckligt detaljerad information om hur kostnader rör sig längs kedjan.

Hur stark är lantbrukarnas ställning i förhandlingar med industri och handel?

Svag, i de flesta delar av kedjan. Primärproducenter är i många sektorer bundna till en enda köpare under lång tid och saknar reell möjlighet att påverka prisbildningen. Justeringsrätten är asymmetrisk: förädlare kan sänka priser mot primärproducenter utan förvarning, medan producenterna saknar motsvarande initiativrätt uppåt. EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder, som Sverige genomförde 2021, syftar till att stärka de svagare parternas ställning, men problemen kvarstår i praktiken.

Vilka delar av livsmedelskedjan vet vi minst om?

Måltidsbranschen, den partihandel som levererar livsmedel till restauranger, skolor och sjukhus, har ägnats betydligt mindre uppmärksamhet i forskning och myndighetstillsyn än dagligvaruhandeln och livsmedelsindustrin. Rapporten visar att de fem stora bolagen inom branschen haft sjunkande lönsamhet sedan 2022, men utan kunskap om hur marknaden ser ut i sin helhet går det inte att avgöra om det är ett tecken på välfungerande konkurrens eller på strukturella problem som ännu inte uppmärksammats.