Bob Hunds Matvagn

Forskning visar tydligt att en hållbar kost behöver innehålla betydligt mindre mängd animaliska produkter än vad som konsumeras i Sverige och generellt i västvärlden idag. Exakt hur mycket kött och andra animaliska produkter en hållbar kost kan innehålla beror på en rad olika faktorer, till exempel hur mycket växthusgasutsläppen minskar i andra sektorer (till exempel transportsektorn) och hur mycket utsläppen går att minska i produktionen av mat.

Djur kan bidra positivt till ett mer hållbart livsmedelssystem. Att föda upp djur på biomassa från naturbetesmarker, gräs och klöver från åkermark och restprodukter kan vara resurseffektivt. En del kött och mjölk kan därmed absolut ingå i ett hållbart livsmedelssystem. Dock kan vi inte producera de mängder kött och mejeriprodukter vi äter idag på ett miljömässigt hållbart sätt, så den totala mängden animaliska produkter vi i västvärlden äter behöver minska väsentligt för att miljö- och klimatmål ska nås.

Animaliekonsumtionen kan minska på flera olika sätt, till exempel genom att man minskar mängden kött i en måltid eller som här, att man ibland äter helveganska rätter.

Läs mer här:

• https://pub.epsilon.slu.se/34279/1/roos-e-et-al-20240528.pdf Länk till annan webbplats.
• https://pub.epsilon.slu.se/13026/1/roos_e_etal_160303.pdf Länk till annan webbplats.

Ekologisk mat produceras enligt regler som ska skydda både miljön och djuren. En stor fördel med eko är att man inte använder kemiska bekämpningsmedel, bra för naturen, odlarna och oss som äter maten. När det gäller klimatpåverkan är skillnaden mellan ekologiskt och konventionella produkter inte alltid så stor, men en tydlig fördel är att den biologiska mångfalden, alltså variationen av växter, insekter och djur, ofta är större på ekologiska gårdar.

Vill du veta mer? Besök gärna ekofakta.se Länk till annan webbplats.

Vi har använt så mycket ekologiska råvaror i rätterna: bulgurn, alla grönsaker och bönor. Men vi har också velat föra fram nya produkter som bygger på smarta innovationer som kan göra maten ännu mer hållbar. Till exempel används svinn från broccolifält till falafel, färs görs på hela svenska baljväxter, bulguren är behandlad för bättre järnupptag och majonnäs görs på restprodukter från köket. Broccolifalafeln finns inte som ekologisk ännu och baljväxtfärsen inte i tillräckliga volymer. Med ökad efterfrågan kan fler ingredienser bli ekologiska.

Tortillabröden är inte ekologiska eftersom de var för små och bara tillgängliga i småförpackningar som inte funkar i en foodtruck. Det finns många aspekter att ta hänsyn till och det behövs alltid vissa kompromisser. Till exempel att det måste vara ekonomisk hållbart för en foodtruck att servera maten och och tillräckligt attraktivt för alla oss medborgare att betala för den.

Ja, det går. Det viktigaste att tänka på är dock att köttet och mjölken ersätts med annan näringsrik mat som baljväxter, inklusive bönor, ärter, linser, nötter och frön. De ger bland annat järn, zink, protein och fibrer. Även fullkornsprodukter är viktiga, så som havregryn av fullkorn, grahamsmjöl eller fullkornsmjöl av vete och råg. De innehåller mer näring än ”vitt” mjöl, bland annat järn och folat. I rätterna som serveras vid matvagnen använder vi hydrotermiskt behandlat fullkornsbulgur, som ökar tillgängligheten av bland annat järn och zink. Är du vegetarian eller vegan kan det också vara bra att välja berikade vegetabiliska drycker eller ”gurtar” av exempelvis havre – en bra källa till vitamin B12, riboflavin, D-vitamin och kalcium.

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/vegetarisk-mat-for-vuxna/ Länk till annan webbplats.

Sverige har goda förutsättningar för livsmedelsproduktion. Vi har till exempel bra jordar och tillgång till vatten. Genom att producera mat i Sverige kan vi både föda den svenska befolkningen och bidra till den globala livsmedelsförsörjningen genom export. Svensk produktion har också vissa miljöfördelar och bidrar till landsbygdsutveckling. Inhemsk produktion bidrar också till kortare transporter och kan då leda till lägre klimatavtryck. Transporternas klimatpåverkan är dock oftast relativt liten eftersom den största klimatpåverkan hos livsmedel sker i själva odlingen eller uppfödningen av växten eller djuret. Det finns heller inte alltid råvaror med svenskt ursprung att få tag på.

Ur ett beredskapsperspektiv är internationell handel med livsmedel dock viktigt som ett sätt att säkra försörjning vid inhemska kriser såsom torka och översvämningar. Det är därför inte önskvärt att upphöra med all typ av livsmedelsimport utan vi behöver goda relationer och handel med andra länder för att minska vår sårbarhet.

Baljväxter är bra för hälsan eftersom de innehåller mycket protein, kostfibrer, vitaminer och mineraler, samtidigt som de har låg fetthalt. De gynnar jordbruket genom att bidra till en mer varierad växtföljd, vilket minskar risken för skadegörare och sjukdomar. I samverkan med kvävefixerande bakterier i jorden kan baljväxter ta upp kväve direkt från luften, vilket minskar behovet av konstgödsel. Att ersätta en del av köttet i kosten med baljväxter kan dessutom minska klimatpåverkan avsevärt.

https://svenskabonor.se/ Länk till annan webbplats.

Nej, djur behövs inte nödvändigtvis för att producera gödsel till vegetabiliska livsmedel. Även om stallgödsel är ett värdefullt gödselmedel, kommer näringsämnena i gödseln ursprungligen från växterna djuren äter, inte från djuren själva. Det finns alternativa sätt att tillföra näring till växtodlingen, som kvävefixering med baljväxter, kompostering eller rötning av växtmaterial. Den stallgödsel som djuren ger upphov till ska vi dock använda så effektivt som möjligt och ibland är det en smidig lösning att låta djuren förädla gräset till gödsel i en form som växterna lätt kan ta upp. I ett hållbart jordbruk kan också konstgödsel användas i begränsad mängd som ett komplement, särskilt där det bidrar till högre skördar utan att orsaka övergödning eller andra miljöproblem.

Läs mer här: https://blogg.slu.se/djurens-roll/2022/08/05/argument-2-djurens-godsel-behovs-for-att-producera-vegetabiliska-livsmedel/ Länk till annan webbplats.

Alla djur behövs inte för biologisk mångfald. Det är framför allt gräsätande djur som kor, får och hästar som är viktiga eftersom deras bete skapar och bevarar naturbetesmarker, några av Sveriges mest artrika miljöer. Däremot behövs inte djur som grisar och kycklingar, eftersom de inte betar och därför inte bidrar till dessa livsmiljöer. Samtidigt ger den typ av djurhållning som krävs för biologisk mångfald ganska lite mat, så vi behöver inte upprätthålla en hög köttkonsumtion för att gynna den biologiska mångfalden. Dock är det bra om det kött vi äter kommer från djur som betat naturbetesmarker, därför ingår det i PLATE-principen för biologisk mångfald.

Läs mer här: https://blogg.slu.se/djurens-roll/2022/07/17/argument-11-djurhallning-i-jordbruket-ar-en-forutsattning-for-biologisk-mangfald-i-naturbetesmarkerna/ Länk till annan webbplats.

Hur en måltid praktiskt kan och bör bidra till ett robust och resilient livsmedelssystem är något som ska undersökas inom PLATE. Kunskapen inom detta område är inte alls lika vedertagen som inom miljömässig hållbarhet och hälsa när det gäller just måltiden. Därför är principerna inom detta område ännu inte konkretiserade utan det kommer vi behöva arbeta vidare med i forskningsprogrammet. Några aspekter som vi kommer titta på är hur enkel måltiden är att tillaga, förvara och servera, hur man får tag på råvarorna och hur flexibla maträtterna är.

Det är dessa matvanor som genererar mest ohälsa i den svenska befolkningen.

• Överkonsumtion av energi leder till övervikt och fetma vilket är ett stort folkhälsoproblem.
• Brist på fibrer kan leda till viktuppgång, blodsockersvängningar och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar samt typ 2-diabetes. Det påverkar också tarmhälsan negativt genom att rubba balansen i tarmfloran och öka risken för inflammation.
• Ett alldeles för lågt intag av frukt och grönsaker. En ökad konsumtion av frukt och grönsaker ökar intaget av fibrer, vitaminer och mineraler och har visats minska risken för flera sjukdomar och förtida död.
• Ett högt intag av salt kan höja blodtrycket och ligga bakom så mycket som var 5:e fall av hjärtinfarkt och var 10:e fall av stroke. Det kan också belasta njurarna, bidra till benskörhet och i vissa fall leda till vätskeansamling och svullnad.

En annan riskfaktor för ohälsa är ett högt intag av rött kött och charkprodukter, men i denna version av PLATE-principer täcks köttkonsumtionen in av principer på miljösidan.

En utmaning är att hålla nere salt och fett i maten samtidigt som den ska smaka grymt gott. I Sverige äter vi långt mer salt än vad som rekommenderas vilket ökar risken för hjärtkärlsjukdomar. Vi är ofta vana vid salt smak och det kan upplevas som att maten inte smakar lika mycket när saltmängden minskar. Minskningen av salt behöver därför göras stegvis. Ofta är vanlig mat i butik väldigt salt, som bröd, ost och charkprodukter, då är det svårt att själv minska saltet. Därför har vi i första versionen av PLATE-principer satt 3,5 gram salt som maxgräns, trots att det är mer än hälften av vad som rekommenderas på en dag. Även denna gräns visade sig vara svår att hålla sig nedanför.

En annan utmaning har varit att få tag på ekologiska och näringsrika livsmedel i rätt volymer och till rimligt pris för en matvagn. Det här är något vi vill studera närmare i kommande experiment.