Mat för vita vintrar

Ett PLATE lab med syfte att testa hur omställninng till resilienta måltider kan gå till i praktiken. Det drivs som ett gemensamt initiativ och kopplar samman mat, klimat och vintersport.

För att livsmedelssystemen står för ungefär en tredjedel av de globala utsläppen och förändringen börjar på tallriken.

Klimatförändringarna påverkar vintersporten direkt. När medeltemperaturen stiger blir snön mindre pålitlig, smälter snabbare och får sämre kvalitet. Upp till 64 procent av snötäcket riskerar att försvinna om vi enbart förlitar oss på natursnö.

Livsmedelssystemen står för omkring 30 procent av de globala växthusgasutsläppen. För att begränsa uppvärmningen till 1,5–2 grader behöver utsläppen från maten minska med cirka 69–72 procent. Food for White Winters bidrar genom att minska utsläpp från animalieproduktion, begränsa omvandlingen av natur till jordbruksmark samt minska utsläpp från transporter, förpackningar och matsvinn.

Genom ett unikt samarbete mellan aktiva, kockar, forskare och nutritionsexperter utvecklas måltider som både stärker prestation och minskar miljöpåverkan.

Det innebär att maten produceras och konsumeras inom de ekologiska gränser som krävs för en stabil och beboelig planet.

Food for White Winters arbetar med detta genom att:

• minska utsläppen genom mer växtbaserad kost och säsongsanpassade, lokala råvaror

• minska användningen av bekämpningsmedel och antimikrobiella medel

• återcirkulera näringsämnen och minska överskott av kväve och fosfor

• minska markanvändning genom lägre köttkonsumtion och minskat matsvinn

• spara färskvatten genom att välja grödor med lägre vattenbehov

Kort sagt: hur maten produceras, vad vi väljer att äta och hur mycket vi slänger påverkar planetens hälsa.

Projektet omsätter forskningen bakom EAT-Lancet 2025 och aktuella näringsrekommendationer i praktiken. Måltiderna är utformade för att stärka hälsa, stödja prestation och minska miljöpåverkan.

Kosten bygger på växtbaserade livsmedel som nötter, baljväxter, frön och fullkorn. Dessa ökar fiberintaget, förbättrar tarmhälsan och minskar intaget av mättat fett och kolesterol – vilket minskar risken för typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, kolorektalcancer och åldersrelaterad skörhet.

Rött kött förekommer i begränsade mängder för att bidra med fullvärdigt protein och viktiga vitaminer, men intaget hålls nere. Fågel, fisk och skaldjur betonas för sin gynnsammare fettsammansättning och sitt innehåll av omega-3. Mejeriprodukter används i mindre mängder för att säkra protein och kalcium. Livsmedel med tillsatt socker undviks och saltintaget kontrolleras noggrant. Fokus ligger på minimalt processade råvaror.

Hur en måltid praktiskt kan och bör bidra till ett robust och resilient livsmedelssystem är något som ska undersökas inom PLATE. Kunskapen inom detta område är inte alls lika vedertagen som inom miljömässig hållbarhet och hälsa när det gäller just måltiden. Därför är principerna inom detta område ännu inte konkretiserade utan det kommer vi behöva arbeta vidare med i forskningsprogrammet. Några aspekter som vi kommer titta på är hur enkel måltiden är att tillaga, förvara och servera, hur man får tag på råvarorna och hur flexibla maträtterna är.

Inte alla rätter. Menyerna är växtbaserade i grunden men kan också innehålla lokala råvaror, som exempelvis renkött, som speglar regionens matkultur och ett hållbart nyttjande av naturresurser. Fokus ligger på resilienta måltider med stark lokal och nordisk identitet, utformade för både prestation och minskad klimatpåverkan.

IPCC visar att en vegansk kost baserad på lokala råvaror är optimal för att minimera miljöpåverkan. Food for White Winters tar fasta på detta, men anpassar kosten till den breda idrottsgemenskapens behov och preferenser – för att skapa ett alternativ som är möjligt för fler.

Food for White Winters strävar efter att följa PLATE principerna.

Ja, det går. Alla menyer för detta PLATE lab granskas av Linda Bakkman, näringsexpert vid Sveriges Olympiska Kommitté, för att säkerställa optimal näring för prestation och återhämtning.

Det viktigaste att tänka på är att köttet och mjölken ersätts med annan näringsrik mat som baljväxter, inklusive bönor, ärter, linser, nötter och frön. De ger bland annat järn, zink, protein och fibrer. Även fullkornsprodukter är viktiga, som havregryn av fullkorn, grahamsmjöl eller fullkornsmjöl av vete och råg. De innehåller mer näring än ”vitt” mjöl, bland annat järn och folat. I rätterna som serveras vid matvagnen använder vi hydrotermiskt behandlat fullkornsbulgur, som ökar tillgängligheten av bland annat järn och zink. Är du vegetarian eller vegan kan det också vara bra att välja berikade vegetabiliska drycker eller ”gurtar” av exempelvis havre – en bra källa till vitamin B12, riboflavin, D-vitamin och kalcium.

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/vegetarisk-mat-for-vuxna/ Länk till annan webbplats.

Ekologisk mat produceras enligt regler som ska skydda både miljön och djuren. En stor fördel med eko är att man inte använder kemiska bekämpningsmedel vilket är bra för naturen, odlarna och oss som äter maten. När det gäller klimatpåverkan är skillnaden mellan ekologiskt och konventionella produkter inte alltid så stor, men en tydlig fördel är att den biologiska mångfalden, alltså variationen av växter, insekter och djur, ofta är större på ekologiska gårdar.

Vill du veta mer? Besök gärna ekofakta.se Länk till annan webbplats.

Projektet prioriterar råvaror från lokala producenter för att spegla nordisk matkultur och fjällmiljö. Menyerna innehåller säsongsgrönsaker, spannmål, mejeriprodukter och hållbart uppfödda animalier, som lokalt renkött. Ambitionen är att kunna ge smaken av Jämtland.
Genom att arbeta med närliggande leverantörer stärks den lokala ekonomin, transportutsläppen minskar och regionens kulinariska traditioner lyfts fram.

Baljväxter är bra för hälsan eftersom de innehåller mycket protein, kostfibrer, vitaminer och mineraler, samtidigt som de har låg fetthalt. De gynnar jordbruket genom att bidra till en mer varierad växtföljd, vilket minskar risken för skadegörare och sjukdomar. I samverkan med kvävefixerande bakterier i jorden kan baljväxter ta upp kväve direkt från luften, vilket minskar behovet av konstgödsel. Att ersätta en del av köttet i kosten med baljväxter kan dessutom minska klimatpåverkan avsevärt.

https://svenskabonor.se/ Länk till annan webbplats. 

Det är dessa matvanor som genererar mest ohälsa i den svenska befolkningen.

• Överkonsumtion av energi leder till övervikt och fetma vilket är ett stort folkhälsoproblem.
• Brist på fibrer kan leda till viktuppgång, blodsockersvängningar och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar samt typ 2-diabetes. Det påverkar också tarmhälsan negativt genom att rubba balansen i tarmfloran och öka risken för inflammation.
• Ett alldeles för lågt intag av frukt och grönsaker. En ökad konsumtion av frukt och grönsaker ökar intaget av fibrer, vitaminer och mineraler och har visats minska risken för flera sjukdomar och förtida död.
• Ett högt intag av salt kan höja blodtrycket och ligga bakom så mycket som var 5:e fall av hjärtinfarkt och var 10:e fall av stroke. Det kan också belasta njurarna, bidra till benskörhet och i vissa fall leda till vätskeansamling och svullnad.

En annan riskfaktor för ohälsa är ett högt intag av rött kött och charkprodukter, men i denna version av PLATE-principer täcks köttkonsumtionen in av principer på miljösidan.